Lästips/Läsdagbok (49 & 50): "Under skinnet" och "Boken om märkliga nya ting".

Michel Fabers "Under skinnet" är boken som filmen "Under the skin" baseras på  - en av mina absoluta favoritfimler (en low-fi, sci-fi film).

Lästips/Läsdagbok (48): "Girig-Sverige".

“Vad fan får jag för pengarna” uttryckte en gång Leif Östling, tidigare VD för Scania, som en kommentar på skatterna i Sverige.

Jag kan inte prata för Leif utan bara för mig själv. För skatten jag betalar får jag nästintill kostnadsfri utbildning och barnomsorg och sjukvård till hela familjen. Jag behöver inte lägga undan miljoner till barnens universitetsutbildning, jag behöver inte betala 5tkr/månad/person för en grundläggande sjukförsäkring, jag behöver inte betala X tkr/mån för barnomsorg. Vi har inte heller behövt betala 100+tkr för en familjemedlem som blev allvarligt sjuk några år sedan. 

Sett till andel av BNP så har vi i Sverige hög skatt (42,6%) på lönearbete även om den sjunkit sedan 90-talet (50%) men sett vad jag får för pengarna så är det inte högt. Dessutom kan jag flitig använda mig av RUT, ROT, ISK, löneväxling, ränteavdrag mm och kan som lönearbetare dra nytta av olika skattefinansierade förmåner.

Förutom det rent personliga bidrar jag till att vi i Sverige kan ha ett socialt skyddsnät, brett kulturutbud, en av världens mest robusta rättsstater, demokratiska institutioner och public service. Vi kan se det som en bonus.

Kollektivt har vi också de senaste 20 åren haft en rad skattesänkningar - följande skatter har antingen försvunnit eller kraftigt minskat: Förmögenhetsskatt, arvsskatt, utdelningsskatt, fastighetsskatt, bolagsskatt samtidigt som möjligheter att spara praktisk tages skattefritt i ISK (0,375%) löneväxla mm har tillkommit.

Får du din inkomst från kapital (gissar ett Östling er en av dessa)? Ja du är du utsatt för en av världens lägsta skattetryck (1% av BNP) samtidigt som du kan dra nytta av att bo i en av världens bästa välfärds- och rättsstater. Att vi har en penningpolitik som gynnar människor med tillgångar är inte en hemlighet - det finns tom en namn på detta: “Förmögenhetseffekt”. Tanken är om människors egendomar blir mer värda på pappret kommer de också att känna sig rika och konsumera mer vilket lyfter hela ekonomin. När de rika blir rikare är tanken att det ska sippra ner tillräckligt med godsaker för att alla medborgare ska bli nöjda vilket trumfar alla bieffekter av ökade klyftor. Och visst har det varit så - svenskens förmögenhet har ökar 700% sedan 90-talet. Är du miljardär så har din förmögenhet ökat 3000%. Är du städare i Stockholm och tjänar 23tkr så betalar du ca 21% i skatt. Är du Tech-miljardär och deklarerar en inkomst på 135 miljoner så betalar du ca 13% i skatt.

Tiondelen med högst inkomst har sparat betydligt mer än resten av befolkningen vilket drivit upp priser på aktier och fastigheter och gjort de förmögna ännu förmögnare. Det har skapat ett överflöd av kapital som sänker räntorna och gör de rika ännu rikare. Ojämlikhet föder ojämlikhet.

I klartext: de svenskar som får sin inkomst från att äga saker är kraftigt gynnade på bekostnad av människor som i huvudsak tjänar på att arbeta. Har du en miljard på ett investeringskonto som ger 50 miljoner årligen i utdelningar blir den effektiva skatten 7,5%. Den genomsnittliga avkastningen på kapital är högre än den genomsnittliga ekonomiska tillväxten av avkastning på arbete - de rika blir rikare och så har det varit de senaste 300 åren.

Är ojämlikhet så farligt i sig? Ja det är grunden till de flesta av våra problem. Ju högre ojämlikhet desto

• Större benägenhet att rösta på populistiska partier
• Lägre tillväxt (allokeringseffekt när resurser flyttas från produktiva delar av ekonomin till finansiella). Gapet mellan rikaste och resten av medborgarna har växt väldigt snabbt i Sverige de senaste årtiondena - och sammanfaller med påfallande låg tillväxt (1995-2007 3%/år, 2007-2020 0,4%/år). Befolkningsökning inte en förklaring eftersom den skett främst efter 2015. Och det trots stimulerande penningpolitik från riksbanken med minusräntor. Varje tjänstekrona från forskning eller produktion hade genererat mångfalt mycket mer till samhället än en vinstkrona från skyffling mellan finansiella produkter.
• Sämre hälsa och levnadsstandard. Top 10% i Sverige lever längre en botten 10% (skillnad på 7 år för kvinnor och 9 år för män).
• Plottar man in länders ojämlikhet (klyftan mellan de 20% rikaste och 20% fattigaste) i ett index  så ser man ett klart samband mellan ojämlikhet och sociala problem (livslängd, läskunnighet, barnadödlighet, kriminalitet, tilltro till samhället, missbruk, social rörlighet etc etc).

Källor till ovanstående samt hänvisning för den som vill läsa mer:
Thomas Piketty - Kapitalet i tjugoförsta århundradet
https://www.adlibris.com/se/bok/kapitalet-i-tjugoforsta-arhundradet-9789187207853

Rutger Bregman - Utopia för realister
https://www.adlibris.com/se/bok/utopia-for-realister-hur-medborgarlon-oppna-granser-och-15-timmars-arbet-9789127152885

Andreas Cervenka - Girig-Sverige, å blev folkhemmet ett paradis för de superrika
https://www.adlibris.com/se/bok/girig-sverige-sa-blev-folkhemmet-ett-paradis-for-de-superrika-9789127176171