Lästips/Läsdagbok (49 & 50): "Under skinnet" och "Boken om märkliga nya ting".
Michel Fabers "Under skinnet" är boken som filmen "Under the skin" baseras på - en av mina absoluta favoritfimler (en low-fi, sci-fi film).
Lästips/Läsdagbok (48): "Girig-Sverige".
“Vad fan får jag för pengarna” uttryckte en gång Leif Östling, tidigare VD för Scania, som en kommentar på skatterna i Sverige.
Jag kan inte prata för Leif utan bara för mig själv. För skatten jag betalar får jag nästintill kostnadsfri utbildning och barnomsorg och sjukvård till hela familjen. Jag behöver inte lägga undan miljoner till barnens universitetsutbildning, jag behöver inte betala 5tkr/månad/person för en grundläggande sjukförsäkring, jag behöver inte betala X tkr/mån för barnomsorg. Vi har inte heller behövt betala 100+tkr för en familjemedlem som blev allvarligt sjuk några år sedan.
Sett till andel av BNP så har vi i Sverige hög skatt (42,6%) på lönearbete även om den sjunkit sedan 90-talet (50%) men sett vad jag får för pengarna så är det inte högt. Dessutom kan jag flitig använda mig av RUT, ROT, ISK, löneväxling, ränteavdrag mm och kan som lönearbetare dra nytta av olika skattefinansierade förmåner.
Förutom det rent personliga bidrar jag till att vi i Sverige kan ha ett socialt skyddsnät, brett kulturutbud, en av världens mest robusta rättsstater, demokratiska institutioner och public service. Vi kan se det som en bonus.
Kollektivt har vi också de senaste 20 åren haft en rad skattesänkningar - följande skatter har antingen försvunnit eller kraftigt minskat: Förmögenhetsskatt, arvsskatt, utdelningsskatt, fastighetsskatt, bolagsskatt samtidigt som möjligheter att spara praktisk tages skattefritt i ISK (0,375%) löneväxla mm har tillkommit.
Får du din inkomst från kapital (gissar ett Östling er en av dessa)? Ja du är du utsatt för en av världens lägsta skattetryck (1% av BNP) samtidigt som du kan dra nytta av att bo i en av världens bästa välfärds- och rättsstater. Att vi har en penningpolitik som gynnar människor med tillgångar är inte en hemlighet - det finns tom en namn på detta: “Förmögenhetseffekt”. Tanken är om människors egendomar blir mer värda på pappret kommer de också att känna sig rika och konsumera mer vilket lyfter hela ekonomin. När de rika blir rikare är tanken att det ska sippra ner tillräckligt med godsaker för att alla medborgare ska bli nöjda vilket trumfar alla bieffekter av ökade klyftor. Och visst har det varit så - svenskens förmögenhet har ökar 700% sedan 90-talet. Är du miljardär så har din förmögenhet ökat 3000%. Är du städare i Stockholm och tjänar 23tkr så betalar du ca 21% i skatt. Är du Tech-miljardär och deklarerar en inkomst på 135 miljoner så betalar du ca 13% i skatt.
Tiondelen med högst inkomst har sparat betydligt mer än resten av befolkningen vilket drivit upp priser på aktier och fastigheter och gjort de förmögna ännu förmögnare. Det har skapat ett överflöd av kapital som sänker räntorna och gör de rika ännu rikare. Ojämlikhet föder ojämlikhet.
I klartext: de svenskar som får sin inkomst från att äga saker är kraftigt gynnade på bekostnad av människor som i huvudsak tjänar på att arbeta. Har du en miljard på ett investeringskonto som ger 50 miljoner årligen i utdelningar blir den effektiva skatten 7,5%. Den genomsnittliga avkastningen på kapital är högre än den genomsnittliga ekonomiska tillväxten av avkastning på arbete - de rika blir rikare och så har det varit de senaste 300 åren.
Är ojämlikhet så farligt i sig? Ja det är grunden till de flesta av våra problem. Ju högre ojämlikhet desto
- Större benägenhet att rösta på populistiska partier
- Lägre tillväxt (allokeringseffekt när resurser flyttas från produktiva delar av ekonomin till finansiella). Gapet mellan rikaste och resten av medborgarna har växt väldigt snabbt i Sverige de senaste årtiondena - och sammanfaller med påfallande låg tillväxt (1995-2007 3%/år, 2007-2020 0,4%/år). Befolkningsökning inte en förklaring eftersom den skett främst efter 2015. Och det trots stimulerande penningpolitik från riksbanken med minusräntor. Varje tjänstekrona från forskning eller produktion hade genererat mångfalt mycket mer till samhället än en vinstkrona från skyffling mellan finansiella produkter.
- Sämre hälsa och levnadsstandard. Top 10% i Sverige lever längre en botten 10% (skillnad på 7 år för kvinnor och 9 år för män).
- Plottar man in länders ojämlikhet (klyftan mellan de 20% rikaste och 20% fattigaste) i ett index så ser man ett klart samband mellan ojämlikhet och sociala problem (livslängd, läskunnighet, barnadödlighet, kriminalitet, tilltro till samhället, missbruk, social rörlighet etc etc).
Källor till ovanstående samt hänvisning för den som vill läsa mer:
Thomas Piketty - Kapitalet i tjugoförsta århundradet
https://www.adlibris.com/se/bok/kapitalet-i-tjugoforsta-arhundradet-9789187207853
Thomas Piketty - Kapitalet i tjugoförsta århundradet
https://www.adlibris.com/se/bok/kapitalet-i-tjugoforsta-arhundradet-9789187207853
Rutger Bregman - Utopia för realister
https://www.adlibris.com/se/bok/utopia-for-realister-hur-medborgarlon-oppna-granser-och-15-timmars-arbet-9789127152885
Andreas Cervenka - Girig-Sverige, å blev folkhemmet ett paradis för de superrika
https://www.adlibris.com/se/bok/girig-sverige-sa-blev-folkhemmet-ett-paradis-for-de-superrika-9789127176171
Lästips/Läsdagbok (46 & 47): "The Weirdest People in the World" och "Neurodiversity at work".
Läser dessa två parallellt just nu. Två vitt skilda ämnen men ändå så många beröringspunkter...
En personlig sammafattning av den första:
Immensely interesting book based on the hypothesis that people in the West, Educated, Industrialized Rich and Democratic (WEIRD) are the weird ones (seen from an historical and global perspective) since we’ve become highly individualistic, self-obsessed, analytical and non-conformist.
Where does the cultural evolution that has made us weird stem from? It turns out that it is much thanks to the church, primarily protestantism. Protestantism sparked literacy. Embedded deep in protestantism is the notion that individuals should develop a personal relationship with God. To accomplish this people needed to read and interpret the bible themselves (to avoid being sent to Hell). The more people believed in heaven and hell the faster the economic growth. Reformation occurred with the introduction of free education for the poor etc..
The church stumbled onto a collection of marriage and family policies that demolished Eurpoes intensive kin-based societies. This transformation of social life propelled the population down a previously inaccessible pathway of social evolution and opened the door to voluntary associations, impersonal markets, free cities and so on. Monogamous marriage changes men psychologically and hormonally - suppressed male-male competition, reduced crime and violence broadening trust and long term investment and boosting commerce and trust. Monogamous marriage made people more egalitarian and less authoritarian.
Cultural scaling was made possible thanks to “imagined communities” - broad networks of strangers connected by shared beliefs and belonging to these became much stronger than kin-based relationships.
Much of the above explains why we feel guilt (for perceived individual failures) and why in other societies people feel shame (for perceived failures amongst members in the extended family).
Another interesting result is that we identify ourselves primarily with individualistic traits (for example “I am a mechanic” or “I am a scientist”) while in kin-based societies primarily with social context based traits (“I am the son of David”).
During this cultural evolution traits like the below developed - many of which we consider fundamental for the way of life we know:
- Guilt over shame
- Low conformity and deference of tradition/elders
- Patience, self-regulation and self-control
- Time thrift and hard work (vaue of labor)
- Desire for control and love of choice
- Trust, fairness, honesty and cooperation with anonymous others, strangers and impersonal institutions
- Emphasis on mental states, especially in moral judgment
- Muted concerns for revenge
- Reduced in-group favoritism
- Moral universalism: thinking that moral truths exist in the same way mathematical laws exist.
- Analytical over holistic thinking
- Attention for foreground and field independence - being able to isolate objects from the background
- Overvaluing of own stuff and overconfidence
Lästips / Läsdagbok (44): Divided - Why we’re living in an age of walls.
Om murarna som idag skiljer mer en tredjedel av världens länder gentemot sina grannar. Hälften av dessa har tillkommit efter andra världskriget. Det finns idag fler murar mellan länder än under kalla kriget. Specifikt tas dessa murar (och relaterade konflikter upp):
- Kinesiska muren vars syfte var att stänga ute barbarerna. Numera är syftet med “The Great wall of China istället att stänga inne och förhindra informationsspridning.
- Trumps mur som skulle byggas gentemot Mexiko
- Israel - Palestina
- Murar mellan Sunni och Shia i Mellanöstern
- Avspärrningarna mellan Indien, Pakistan och Burma
- Afrika - Av kolonialmakterna linjaluppritade gränser som separerat etniska grupper och stammar.
- EU och Brexit, UK och Irland samt den mur som löper mot gränsen gentemot Skottland som en gång i tiden var romarrikets yttersta gräns
Lästips/Läsdagbok (43): The age of surveillance capitalism
Ni kanske har läst att Amazon kommer att köpa Roomba som tillverkar iRobot-dammsugaren för ca 1.7 miljarder kronor.
Synerigerna med andra smarta produkter är klara. Hemassistenten kan kartlägga rum, lyssna & agera på röstkommandon, svara på frågor – typ som andra Alexa-produkter. Kombinationen, Alexa, Ring-dörrklockor mfl kommer ge företaget otrolig mängd data om hushållets storlek, antal och typ av möbler, personer i hushållet – både besökande och boende. Frågorna kring integritet och personlig data är återigen på tapeten.
Detta leder mig till nästa boktips: ”The age of surveillance capitalism”. Insikter och en sammanfattning nedan:
Surveillance capitalism claims human experience as free raw material to be translated into behavioral data. Some is applied to improve products or services but the rest is declared as ‘behavioral surplus’, fed into advanced manufacturing processes as ‘machine intelligence’ and fabricated into ‘prediction products’ (90% of Googles revenue a couple of years ago). The competitive dynamics of these new markets drive surveillance capitalism to acquire ever-more-predictable sources of behavioral surplus – our voices, personalities and emotions. The most predictive behavioral data comes from intervening (!) to nudge, coax, tune and herd behavior towards profitable outcomes. The shift we are in is where the automated processes not only know our behavior but also shape it at scale. Demand is not only satisfied but also created by clever intervention.
All this data is blatantly shared with hundreds of 3rd party vendors and obstructed from scrutiny by complexity, definition of the new normal and a totally skewed balance of knowledge (power). People's rights to personal autonomy and will, have been rendered as data, expropriated and repurposed in new forms of social control, all of it in the service of others’ interests and in the absence of our awareness. Behavioral surplus is needed for revenue and secrecy would be necessary for the sustained accumulation of it – this is why it has become institutionalized. Fortifications have been built to protect from scrutiny and political interference by deliberately blurring the lines between public and private interest (by lobbying), a revolving door policy between Google and the government administration (in the US) and campaigns to influence academic and cultural work vital to policy formation.
One of these basic rights is the right to be forgotten. For example the Spanish Data Protection recognized that all data is not worthy of immortality. Some information should be forgotten – it is only human. To no surprise Google challenged the order in court but after lengthy and dramatic deliberations the court announced its decision to assert the right to be forgotten as a fundamental principle of EU law (May 2014).
The dispossession occurs in a four stage cycle – incursion, habituation, adaptation and redirection. The first stage, incursion, occurs when claiming undefended space (your phone, your street, your home, your habits etc.) claiming it free to use. The second stage, habituation, relies on speed. Leaving legislation and democratic processes in the dust while people agree to the habituation by agreement, helplessness and resignation or simply by ignorance. In the third stage, adaptation, where corporations are forced to satisfy the immediate demands of the government and in the final stage, redirection, regroup or redesign to circumvent the demands.
Forget about the situation being constrained to the virtual world. Streetview (also indoors), Google maps, Google cars sniffing unprotected WiFis, wearables, Google glasses, self-driving cars, smart homes, health apps, running/bicycling trackers, sleeping and diet assistants and your voice controlled Samsung TV – all collect data to be able to combine location data, context and personal profile to be nudge you into ‘buy this here’ or ‘eat this now’.
To summarize, data compiled through public investments are augmented with data taken from behavioral surplus and then re-classified and sold as private assets. Knowledge/Power is totally skewed, drained from academia and government while being concentrated at a few corporations.
“It knows so much about you, It can help you in ways you don’t quite expect. It can see patterns that you can’t see. /…/ It can take your text input, it can take your speech input. It knows you deeply. It knows your context, your family, your work. It knows the world. It is unbounded. In other words it is about you and not about any device. It goes where you go. /…/ It is available across all of the applications that you will use in your life”.
-MS CEO about Cortana.
Lästips/Läsdagbok (42): Inget är heligt
Genomgång av svensk yttrandefrihet från tryckfrihetsförordningen i slutet av 1700-talet, till 40-talets "En svensk tiger" till dagens diskussioner om bla:
- Lars Vilks & Rondellhundar
- Muhammedkarikatyrer
- Vem som har rätt att tolka/representera vem
- Cancelkultur, identitetspolitik och rädsla inom universitetsvärlden
- Censurhögern (t.ex. KDs Tuve Skånberg motionerade om förbud 'religionskränkning', SD's och 'publikationen' Bulletins försök att få Public Service att inte spela 'gangsterrap' samt Björn Söders (SD) önskan om att inte behöva lyssna på arabisk musik på bussen.
Geisten i boken kan sammanfattas med citatet:
"One reson why false and offensive speech is permitted in most liberal democracies is precisely because the best answer to bad speech is good speech, rather than censorship" (Alan Dershowitz, i samband med en rättegång gällande förintelseförnekelse).
Lästips/Läsdagbok (37): Utopia för realister
Gillade skarpt Bregmans “I grunden god : en optimistisk historia om människans natur” och blev nyfiken på “Utopia för Realister” där han tar upp några idéer för att lösa stora frågor som fattigdom och ojämlikhet och varför utopier är viktiga.
En av ämnena är “Medborgarlön/Basinkomst” som förespråkas. Mängder av undersökningar gjordes i hela städer i Kanada och USA under 70-talet. Politikerna befarade att en garanterad årsinkomst skulle leda till att folk slutade jobba och skaffade stora familjer. I själva verket inträffade raka motsatsen: folk gifte sig senare, födde inte fler barn, skolprestationerna förbättrades, examen avlades tidigare. Arbetstiden sjönk med 1% för män och 3% för kvinnor. Män som var familjeförsörjare arbetade minde och umgicks mer med barnen. Barnaföderskor kunde tack vare basinkomsten ta några månaders föräldraledighet. Sjukhusbesöken minskade 8,5% (enorm besparing). Efter några år hade våld i hemmet minskat och psykiskt sjukdom hade blivit mindre vanlig.
T.o.m. Nixon-administration lade fram proposition om att medborgarlön skulle införas i USA (Family Assistance plan). Den antogs med stort majoritet i representanthuset. Förslaget strandade efter många turer i senaten 1978 pga ett faktum: Skilsmässorna ökade kraftigt - dvs kvinnor var inte ekonomiskt fast i att stanna kvar i dåliga förhållanden.
Man ställde sig därefter tre frågor:
Kommer programmet att kosta för mycket?
Kommer folk att arbeta avsevärt mindre?
Kommer det visa sig att vara omöjligt att genomföra politiskt? Svaren blev “Nej”, “Nej” och “Ja”.
En annan stor fråga som tas upp är ojämlikhet. Sociala problem är inte störst med länder med lägst BNP per capita utan där ojämlikheten är störst - den verkar även hämmande på ekonomisk tillväxt. Mao ska vi sträva efter förbättra jämlikhet och inte BNP per capita.
Numera ökar ojämlikheten drastiskt i så gott som alla rika länder. I USA är skillnaden mellan fattig och rik redan större än i antikens Rom - vars ekonomi byggde på slavarbete. Så snart den sociala ojämlikheten stiger minskar den sociala rörligheten. Finns knappt något land på jorden där chansen att den amerikanska drömmen ska slå in är så liten som just i USA.
Standardlösningar blir utbildningsinsatser, strängare regelverk, åtstramningar men Bregman menar som Thomas Piketty att skattepolitik är lösningen. Vidare hänvisas till Thomas Pikettys ‘Capital’ hur skatter kan användas för att skifta över till värdeskapande arbeten från dagens värdeskyfflande/omfördelande aktiviteter.
Bregman ger exempel på hur skattesänkningar har fått fler och fler begåvade människor att söka sig till finanssektorn istället för att bli lärare eller ingenjörer. Det har i slutändan gjort oss alla fattigare. För varje dollar en bank tjänar försvinner 60 cent i kedjan. Mot detta kan ställas för varje dollar en forskare tjänar genereras det ett värde av minst 5 dollar tillbaka till ekonomin. En högre beskattning skulle främja “en reallokering av begåvade individer från yrken som skapar negativa externiteter till dem som skapar positiva externiteter” - eller med andra ord få fler människor att ägna sig åt nyttigt arbete.
Lästips/Läsdagbok (36): Väggen
Sträckläste 'Väggen' från pärm till pärm häromdagen. Den kom upp som rekommendation när jag klickade runt på en boksajt och jag fastnade för recensionen "De jag känner som läst romanen verkar inte vara desamma efteråt". Den siste mannen på jorden (detta fallet kvinnan) är ett vanligt & fascinerade tema men 'Väggen' var något i särklass - jag kan inte sluta tänka på historien.
Subscribe to:
Posts (Atom)