Skördetid
Klagshamn, Skåne
Lästips/Läsdagbok (43): The age of surveillance capitalism
Ni kanske har läst att Amazon kommer att köpa Roomba som tillverkar iRobot-dammsugaren för ca 1.7 miljarder kronor.
Synerigerna med andra smarta produkter är klara. Hemassistenten kan kartlägga rum, lyssna & agera på röstkommandon, svara på frågor – typ som andra Alexa-produkter. Kombinationen, Alexa, Ring-dörrklockor mfl kommer ge företaget otrolig mängd data om hushållets storlek, antal och typ av möbler, personer i hushållet – både besökande och boende. Frågorna kring integritet och personlig data är återigen på tapeten.
Detta leder mig till nästa boktips: ”The age of surveillance capitalism”. Insikter och en sammanfattning nedan:
Surveillance capitalism claims human experience as free raw material to be translated into behavioral data. Some is applied to improve products or services but the rest is declared as ‘behavioral surplus’, fed into advanced manufacturing processes as ‘machine intelligence’ and fabricated into ‘prediction products’ (90% of Googles revenue a couple of years ago). The competitive dynamics of these new markets drive surveillance capitalism to acquire ever-more-predictable sources of behavioral surplus – our voices, personalities and emotions. The most predictive behavioral data comes from intervening (!) to nudge, coax, tune and herd behavior towards profitable outcomes. The shift we are in is where the automated processes not only know our behavior but also shape it at scale. Demand is not only satisfied but also created by clever intervention.
All this data is blatantly shared with hundreds of 3rd party vendors and obstructed from scrutiny by complexity, definition of the new normal and a totally skewed balance of knowledge (power). People's rights to personal autonomy and will, have been rendered as data, expropriated and repurposed in new forms of social control, all of it in the service of others’ interests and in the absence of our awareness. Behavioral surplus is needed for revenue and secrecy would be necessary for the sustained accumulation of it – this is why it has become institutionalized. Fortifications have been built to protect from scrutiny and political interference by deliberately blurring the lines between public and private interest (by lobbying), a revolving door policy between Google and the government administration (in the US) and campaigns to influence academic and cultural work vital to policy formation.
One of these basic rights is the right to be forgotten. For example the Spanish Data Protection recognized that all data is not worthy of immortality. Some information should be forgotten – it is only human. To no surprise Google challenged the order in court but after lengthy and dramatic deliberations the court announced its decision to assert the right to be forgotten as a fundamental principle of EU law (May 2014).
The dispossession occurs in a four stage cycle – incursion, habituation, adaptation and redirection. The first stage, incursion, occurs when claiming undefended space (your phone, your street, your home, your habits etc.) claiming it free to use. The second stage, habituation, relies on speed. Leaving legislation and democratic processes in the dust while people agree to the habituation by agreement, helplessness and resignation or simply by ignorance. In the third stage, adaptation, where corporations are forced to satisfy the immediate demands of the government and in the final stage, redirection, regroup or redesign to circumvent the demands.
Forget about the situation being constrained to the virtual world. Streetview (also indoors), Google maps, Google cars sniffing unprotected WiFis, wearables, Google glasses, self-driving cars, smart homes, health apps, running/bicycling trackers, sleeping and diet assistants and your voice controlled Samsung TV – all collect data to be able to combine location data, context and personal profile to be nudge you into ‘buy this here’ or ‘eat this now’.
To summarize, data compiled through public investments are augmented with data taken from behavioral surplus and then re-classified and sold as private assets. Knowledge/Power is totally skewed, drained from academia and government while being concentrated at a few corporations.
“It knows so much about you, It can help you in ways you don’t quite expect. It can see patterns that you can’t see. /…/ It can take your text input, it can take your speech input. It knows you deeply. It knows your context, your family, your work. It knows the world. It is unbounded. In other words it is about you and not about any device. It goes where you go. /…/ It is available across all of the applications that you will use in your life”.
-MS CEO about Cortana.
Lästips/Läsdagbok (42): Inget är heligt
Genomgång av svensk yttrandefrihet från tryckfrihetsförordningen i slutet av 1700-talet, till 40-talets "En svensk tiger" till dagens diskussioner om bla:
- Lars Vilks & Rondellhundar
- Muhammedkarikatyrer
- Vem som har rätt att tolka/representera vem
- Cancelkultur, identitetspolitik och rädsla inom universitetsvärlden
- Censurhögern (t.ex. KDs Tuve Skånberg motionerade om förbud 'religionskränkning', SD's och 'publikationen' Bulletins försök att få Public Service att inte spela 'gangsterrap' samt Björn Söders (SD) önskan om att inte behöva lyssna på arabisk musik på bussen.
Geisten i boken kan sammanfattas med citatet:
"One reson why false and offensive speech is permitted in most liberal democracies is precisely because the best answer to bad speech is good speech, rather than censorship" (Alan Dershowitz, i samband med en rättegång gällande förintelseförnekelse).
Lästips/Läsdagbok (37): Utopia för realister
Gillade skarpt Bregmans “I grunden god : en optimistisk historia om människans natur” och blev nyfiken på “Utopia för Realister” där han tar upp några idéer för att lösa stora frågor som fattigdom och ojämlikhet och varför utopier är viktiga.
En av ämnena är “Medborgarlön/Basinkomst” som förespråkas. Mängder av undersökningar gjordes i hela städer i Kanada och USA under 70-talet. Politikerna befarade att en garanterad årsinkomst skulle leda till att folk slutade jobba och skaffade stora familjer. I själva verket inträffade raka motsatsen: folk gifte sig senare, födde inte fler barn, skolprestationerna förbättrades, examen avlades tidigare. Arbetstiden sjönk med 1% för män och 3% för kvinnor. Män som var familjeförsörjare arbetade minde och umgicks mer med barnen. Barnaföderskor kunde tack vare basinkomsten ta några månaders föräldraledighet. Sjukhusbesöken minskade 8,5% (enorm besparing). Efter några år hade våld i hemmet minskat och psykiskt sjukdom hade blivit mindre vanlig.
T.o.m. Nixon-administration lade fram proposition om att medborgarlön skulle införas i USA (Family Assistance plan). Den antogs med stort majoritet i representanthuset. Förslaget strandade efter många turer i senaten 1978 pga ett faktum: Skilsmässorna ökade kraftigt - dvs kvinnor var inte ekonomiskt fast i att stanna kvar i dåliga förhållanden.
Man ställde sig därefter tre frågor:
Kommer programmet att kosta för mycket?
Kommer folk att arbeta avsevärt mindre?
Kommer det visa sig att vara omöjligt att genomföra politiskt? Svaren blev “Nej”, “Nej” och “Ja”.
En annan stor fråga som tas upp är ojämlikhet. Sociala problem är inte störst med länder med lägst BNP per capita utan där ojämlikheten är störst - den verkar även hämmande på ekonomisk tillväxt. Mao ska vi sträva efter förbättra jämlikhet och inte BNP per capita.
Numera ökar ojämlikheten drastiskt i så gott som alla rika länder. I USA är skillnaden mellan fattig och rik redan större än i antikens Rom - vars ekonomi byggde på slavarbete. Så snart den sociala ojämlikheten stiger minskar den sociala rörligheten. Finns knappt något land på jorden där chansen att den amerikanska drömmen ska slå in är så liten som just i USA.
Standardlösningar blir utbildningsinsatser, strängare regelverk, åtstramningar men Bregman menar som Thomas Piketty att skattepolitik är lösningen. Vidare hänvisas till Thomas Pikettys ‘Capital’ hur skatter kan användas för att skifta över till värdeskapande arbeten från dagens värdeskyfflande/omfördelande aktiviteter.
Bregman ger exempel på hur skattesänkningar har fått fler och fler begåvade människor att söka sig till finanssektorn istället för att bli lärare eller ingenjörer. Det har i slutändan gjort oss alla fattigare. För varje dollar en bank tjänar försvinner 60 cent i kedjan. Mot detta kan ställas för varje dollar en forskare tjänar genereras det ett värde av minst 5 dollar tillbaka till ekonomin. En högre beskattning skulle främja “en reallokering av begåvade individer från yrken som skapar negativa externiteter till dem som skapar positiva externiteter” - eller med andra ord få fler människor att ägna sig åt nyttigt arbete.
Lästips/Läsdagbok (36): Väggen
Sträckläste 'Väggen' från pärm till pärm häromdagen. Den kom upp som rekommendation när jag klickade runt på en boksajt och jag fastnade för recensionen "De jag känner som läst romanen verkar inte vara desamma efteråt". Den siste mannen på jorden (detta fallet kvinnan) är ett vanligt & fascinerade tema men 'Väggen' var något i särklass - jag kan inte sluta tänka på historien.
Lästips/Läsdagbok (35): Sovjetunionens Skendöd
Inte direkt hoppfull till upptining i närtid mellan öst och väst efter att ha läst denna boken men dock några insikter rikare varför Sovjet kollapsade och varför Ryssland agerar som de gör. Hur Spriten, miljöförstöringen och etnisk nationalism bidrog till kollapsen och baltstaternas ledande roll efter omfattande miljöförstöring iscensatt från Moskva. Hur Tjernobylolyckan sågs som uttryck för sovjetmyndigheternas hänsynslöshet mot den lokala befolkningen.
Hur Ryssland anser sig själva ha rätten att spela ledande roll i världspolitiken och vara dominerande makt i Europa och Asien eftersom man ser sig som frälsare av Europa efter att ha besegrat Napoleon och Hitler.
Ryssland har under sin tusenåriga historia aldrig haft politisk demokrati och aldrig varit rättsstat och aldrig haft allomfattande marknadsekonomi. När Sovjetunionen kollapsade 1991 saknades helt enkelt språkliga instrument för att göra demokrati, rättsstat och marknadsekonomi begripliga och hanterbara. Termer som ‘liberal’ eller ‘demokrat’ betecknar inte samma begrepp i Ryssland som i stater med demokratiska traditioner. I Ryssland använder man istället för politiska begrepp historiska begrepp - tex “Stalintiden”.
Sovjet löstes upp till oreda - före detta Sovjetrepubliker (med undantag av Baltstaterna) förblev auktoritärt styrda. Säkerhetstjänster överlevde och bevarade sin makt. Hur chocken, kaoset och fattigdomen bidrog till skepsis bland befolkningen gentemot demokrati. Synen på Russkij Mir - vars världs gränser stämmer inte överens med Ryska Federationens gränser - varken Ukraina eller Belarus ses som riktiga stater ur ryska statsmaktens synvinkel. Redan 1992 skrev Jeltsins pressekreterare att Ryssland utan Ukraina, speciellt Donetsk och Krim var en anomali. Gorbatjov kommenterade då att Jeltsins anspråk på östra Ukraina, Donbass och Krim var “potentiellt explosiva frågor”...
Subscribe to:
Posts (Atom)